.

© Copyright – EtableringUtomlands.se

Fler ”Greklandskommuner i Sverige”

Skrivet av Jan Rejdnell torsdag, 15 december 2011.

Fler ”Greklandskommuner i Sverige”

Det som sker ute i Europa med att de flesta EU-länderna brutit mot reglerna att låna upp för mycket så har även kommunerna i Sverige gjort likadant.

I Europa drabbas nu de värsta syndarna av förtroendekriser som höjer räntorna på deras upplåning och skapar en Euro- och finanskris.

Snart har vi samma utveckling i många svenska kommuner. De kommer att tvingas skära djupt i sina egna verksamheter. Alternativet är som den politiska majoriteten (S+V+MP) inom Landstinget i Blekinge gör genom att höja skatten med 80 öre. Det går en gång men inte mer. Trots det måste vården fortsätta spara. Sådana nedskärningar sker också, men även lånekostnaderna måste ned.

Läs mer om - Landstinget i Blekinge höjer skatten

Mekanismerna i Europa känner vi till där alla länder går in och garanterar samtliga länders lån. De skötsamma lånar ut sin kreditvärdighet till dem som har misskött sig. Det håller också bara en tid men sedan måste man skära djupt i verksamheten för att också få ner lånekostnaderna.

Samtidigt sker urbaniseringen med en rasande fart i Sverige. Inflyttningen till storstäderna ökar dramatiskt i Sverige. Detta får effekter för en rad mindre kommuner som får en tydlig negativ befolkningsutveckling. I glesbygdskommunerna blir befolkningen allt äldre. Det finns i dag områden i USA där det bor mestadels äldre och där en pendling sker med personal som ser till de äldre. Sverige är på väg åt samma håll. Problemet är att kommunerna inte kommer ha råd att upprätthålla service till de äldre i kommunen trots att skattesatsen är hög.

Göteborgs Universitet presenterade en rapport den 25 oktober i år som pekade på att 25 procent av alla företagsledare i små och medelstora företag planerar att dra sig tillbaka inom fem år. Detta medför att minst vart tionde bolag i praktiken läggs ned. Större städer klarar sig bra även på sikt. Men stora delar av landsbygden präglas av låga födelsetal och utflyttning. Det kommer att bli svårt att upprätthålla samhällsservice där, säger Roland Kadefors, docent vid institutionen för arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet.

I Sveriges småkommuner står de små och medelstora företagen – företag som har färre än 250 anställda – för en stor del av sysselsättningen. Sverige har bland de äldsta företagsledarna i den kategorin företag i Europa, av historiska och politiska skäl. I klartext betyder det att många företag på mindre orter kommer att läggas ned för ingen kan eller vill ta över. Marknaderna i närregionen har dessutom krympt. Kommuner som i dag har negativ befolkningsutveckling har också stor andel äldre företagare som kommer att pensioneras.

2012 kommer den arbetsföra befolkningen att minska. De som arbetar måste försörja fler och bli effektivare. Vi får en allt äldre befolkning men inga tecken på att man skulle vilja arbeta längre upp i åldrarna. En ökad produktivitet är därför helt nödvändig.

Den demografiska utvecklingen är inga problem i storstadsregionerna eftersom unga flyttar in utan den äldre befolkningen blir allt mer påtaglig på mindre orter och på landsbygden.

Många mindre kommuner som har en negativ befolkningsutveckling har inte velat inse vart de är på väg utan fortsätter med de kommunala tjänsterna och servicen som ingenting har hänt. Man har dragit på sig stora skulder och en ansenlig administration i dessa kommuner. En ökad administration i kommunen tillsammans med ett vikande skatteunderlag går inte ihop.

Det är inte ovanligt med en skuld per innevånare på ca 27 000 kr. Det finns exempel som är värre - I Lessebo kommun har 8 139 innevånare en sammanlagd skuld om 282 miljoner kronor. Det betyder att varje kommuninnevånare, gammal som ung, har en skuld om 34 648 kr var. Frågan är när denna skuld skall betalas av med en allt äldre befolkning?

Sanningen är att man mycket snart måste skära och samtidigt betala räntorna på skulderna. I dag finns ett 25-tal kommuner som enligt Svensk Kommunrating inte kommer att kunna amortera sina lån utan att samtidigt skära ned på sin välfärdsproduktion. Med fog kan man påstå att dessa kommuner är så kallade "Greklandskommuner". Verkligheten kommer snart i kapp fler kommuner.

Vi kan se att den beslutsvånda som nu finns kring ny regionindelning i landet pekar på att ingen vill ha med mindre attraktiva regioner i den region man själv skall tillhöra. Regioner med ett vikande befolkningsunderlag vill närma sig storstadsregionerna i hopp om att åka snålskjuts. De får kalla handen.

Många mindre kommuner diskuterar kommunsammanslagningar för de helt enkelt inte klarar ekonomin i den mindre kommunen. Tre kommuner kan bli en och i ett slag minska sin administration som är helt nödvändig enligt kommunlagen. En byggnadsnämnd med kansli i stället för tre osv.

Alltför många mindre och fattiga kommuner lever i dag på kommunala utjämningspengar från rikare kommuner för att upprätthålla sin service.

Visst är det skillnad vad gäller förutsättningarna mellan en kommun intill en storstad mot en på glesbygden. Men ett bidragsberoende får oproportionerliga följder.

I Åsele har politikerna 88 326 kronor per innevånare att förfoga över (2010) medan Solna endast hade 41 426 kronor per innevånare. Solnas politiker har 46,9 procent av vad politikerna i Åsele har att röra sig med för att använda i kommunen. Oavsett förutsättningar så är Solna leverantören till utjämningens bidragspåsar och Åsele mottagare av dessa bidrag.

Solna har anpassat sitt sätt att möta vardagen som leverantör och Åsele har under åren utvecklat ett beteende som bidragsberoende. Solna har tvingats till att effektivisera och ändå behålla kvalitén medan Åsele anpassat sig för att meritera sig för högre bidrag. Fler händer i kommunhuset i Åsele än Solna per innevånare.

Slutsatsen blir att effektiva kommuner via utjämningen betalar för ineffektiva. Rejäla omprövningar av befintlig verksamhet måste frigöra resurser för ny verksamhet. Det finns inget funktionellt samband mellan mer pengar och resultat.

Utvecklingen pekar på att inte hela Sverige kommer att leva. Omställningen är svår för många glesbygdslän och mindre kommuner men man kan inte fortsätta leva som ingenting hänt. När skatten höjts några gånger och servicen fortfarande inte är acceptabel – då flyttar den arbetsföra befolkningen från orten/regionen.

Om Krönikören

Jan Rejdnell

 

Jan Rejdnell är verkställande ledamot i tankesmedjan Liberalerna

Tidigare Krönikor

su

  • AKTUELLT

    Jobba på Malta

    Det har varit en del prat om Malta och det här med spelbolagen som har sina kontor där nere och gör reklam i svensk TV. Det har skrivits i både Aftonbladet och i Expressen och på många andra håll också om vilken fars det är, det här med spelbolagen. Läs mer...