.

© Copyright – EtableringUtomlands.se
Fel
  • Fel vid laddning av flödesdata.

Main top

This Year’s Nobel Prize Winners in Economics – not so Unexpected

Written by Hubert Fromlet on onsdag, 12 oktober 2011. Posted in Main top, Veckans Krönika, Krönika

 

A number of journalists all over the globe commented the day before yesterday that this year’s winners of the Nobel Prize in economics – if we use this less exact term – were not really the expected first choices. In my opinion, they were actually very strong candidates. In my own forecasts,

I had Chris Sims among the “top 10” candidates and Thomas Sargent among the “top 20” candidates, i.e. on my two narrow lists. This judgment was based on the strong role that methodological breakthroughs use to have  in the evaluation process of 250-300 candidates. And Sims and Sargent have to be considered as pioneers in differentiating cause and effects in macroeconomic developments.

Figuring out how new policies affect the economy both in the shorter and longer run are crucial to policy decisions. The organization of historical data in this context – managed by the two laureates – is certainly a masterpiece. Sure, many times expectations are rational as Sergent assumes. But I also would like very much that “bounded rationality” – as the great Herbert Simon once put it – can become an integrated part of future economy modeling.

Looking four years back, this highest economic award went twice to macroeconomic research (Krugman, Sims/Sargent), one to microeconomic issues (Diamond/ Mortensen/Pissarides), and once to microeconomic results (Williamson) together with an interdisciplinary approach (Ostrom).   

What will happen next year?

I could imagine that focus will be put on corporates, finance/banking, econometrics, economic growth or economics with links to other sciences like psychology, health or the environment. However, I need much deeper reflections to produce my next list of candidates and – hopefully – to find again the relevant research areas and economists that may be awarded.

The differences between Germany and the United States

Written by Luba Schifris on onsdag, 05 oktober 2011. Posted in Main top, Veckans Krönika, Krönika

Establishing Abroad has been in contact with Luba Schifris who has worked both in the United States and in Germany.

She was willing to share her experiences with us in a long interview. She thinks there is a big different between the two continents and the way people interact with each other as well as the opportunities in both courtiers.

What are the cultural differences between Germany and the United States?

- American people are very open minded and easy going, which makes them in some cases superficial and not real, but still always very friendly.

On the other side Germans are very conservative, even though that depends on the area (differences between the west and the east) but if you find a good friend, then they are very loyal and u can trust them. In other words, they are very helpful.

Did you ever experience problems regarding a working visa in the United States?

- Yes I did. It is very difficult since there are many restrictions and my employer did not have the permission to provide me with a working visa (very few employers provide international employees with a working visa) because it is very expensive for them.

What did you work with in the United States and what do you work with now in Germany? How is it different?

- Now I work in the HR area. I am a recruiter and responsible for people who do internships or come to our company and write their bachelor/master thesis. I do all kind of organizational arrangements, I am responsible for traveling money, and different projects. In the United States, I worked as a manager at a big store called Target. There I was supervising 40 people and I was responsible for my area in the store (financially, HR wise). I did not enjoy my job in the United States because it was really stressful and I had not much help from my boss. I think I could have done a better job if I had a good boss that was helping me and leading me the right way. But since it was not the way I imagined, I struggled with my area. Here in Germany I feel like I am learning a lot every day and my boss is very supportive. The collegues are very friendly and helpful and I enjoy working with everyone.

What is he labor market like in Germany at the moment?

- The labor market is becoming better in Germany. There are more open spots. Companies have a huge pool of applicants to choose from. The situation for employees to find something good is really difficult since there are only a few good companies (BMW, Siemens, BOSCH) and everyone wants the best position. The unemployment rate has decreased drastically in the past months and is now less than 7%.

Have you ever felt discriminated in the United States because you are from Germany?
- No, I have never felt discriminated. People were very helpful and very friendly. Most of the time people were really excited to find out more about me and the country that I came from.

Is it easier to obtain a higher salary in Germany than it was in the United States?
- No, I don't think that it is easier. I only can relate to my own work experience and even though I made good money, I had to work really hard for it, most of the time 65 hrs a week. Life is cheaper in the United States but on the other hand people work a lot for the money that they wanna earn. I think that it depends on each person´s personality.


To me it isn't easier to make good money in Germany because even though it says I make (for example:€50000 a year), I would receive only about 1/2 of that money because of all kind of taxes, insurances and so forth that the government deducts from the pay checks.


From Mexico to U.S.

Written by Joyce Martinez on tisdag, 27 september 2011. Posted in Main top, Veckans Krönika, Krönika

Establishing Abroad has been in contact with Joyce Martinez who is 23 years old, born and raised in Mexico.

Joyce came to the United States to get her degree in Communication Studies, a broad major with great opportunities. She has now been working in Sacramento, California for a couple of years and was willing to share her experiences.

What are the cultural differences between the United States and Mexico?

I experience the cultural differences in many ways. The United States is an individualistic culture, whereas Mexico is a collectivistic culture. Some of the cultural differences that hit me the most were, for instance, the importance of family in the United States. The family in the United States is not as important as family in Mexico. In the United States, when teenagers go to college, they are expected to move out of their houses and live life on their own. Also, a huge cultural difference that I experience was the fact that Mexican people are very warm and welcoming and there is a lot of kissing and touching withing our family members and friends. However, in United States people are not nearly as warm as in Mexico. People in the United States are more cold and self centered.

Have you experienced any problems regarding your working visa?

I have experienced many problems regarding my working visa. It was a very long process. It involves a lot of paperwork, money and time. In order to get a working visa in the United States, the company that you are working for needs to prove that you are the only person that can do the job and that is why they need to get a foreigner to do the job. In fact, the company that I work for applied for a working visa but all I got was a seasonal Visa.

 

What are the benefits with working in the United States compared to working in Mexico?
I guess the benefits depends on the lifestyle that you have back home. In my personal experience, there are no benefits right now. My salary is not as high as I expected, and the hours that I am working are the same hours that I would be working at home. The only reason why I am staying in the country is because I enjoy my lifestyle at the moment.

 

What do you think about the US market at the moment, are there lots of job opportunities?
I think the US market at the moment is very unstable. There is a lot of unemployment and poverty. I do not think that many people are migrating to the US anymore. Life here is just as tough as anywhere else.

Is it easier to get a higher salary in the United States than in Mexico, if so, why?

For the job that I have here in the United State, yes. The salary as a tennis coach is way above and beyond the pay as a tennis coach in Mexico. However, I think that in other sectors the difference is not as big as in my current job.

 

Do you want to go back to Mexico eventually?
I am definitively planning on going back, I do not picture myself living in the United States forever. My job is great and for right now I am happy here. However, home is always home and I want to go back and start my life where I belong. Not that i do not belong here, but I want to be close to my family.

 

Have you ever experienced discriminations because you are from Mexico?

I personally have never experience any type of racism. However, I know that there is a lot of racism going on in United States. Moreover, Mexicans in United States are looked down on. People in the United States have the image that most Mexicans are only good for cutting grass, and doing house cleaning. That image bothers me. Yet, I have never been insulted.

Lättnader för företagen

Written by Camilla Littorin on onsdag, 21 september 2011. Posted in Main top, Veckans Krönika, Krönika

 ”För att möta krisen vill vi stärka företagen. Vi är därför överens om att i höstbudgeten satsa på förenklad expertskatt, lättnader i 3:12-reglerna samt utökad avdragsrätt för forskning”, skriver finansminister Anders Borg, utbildningsminister Jan Björklund, näringsminister Maud Olofsson och bostadsminister Stefan Attefall, på SvD Brännpunkt.

Det är välkomna åtgärder i rätt riktning som stärker företagandet. Helst hade vi sett slopade 3:12-regler i syfte att stimulera företagandet (att vara företagare) och ta bort den särbeskattning som drabbar ägaren av småföretagen.

Ett borttagande av dessa regler ger också en bättre balans mellan de risker det innebär att vara företagare och den möjliga ekonomiska belöning som kan uppkomma.

Reglerna för fåmansbolag (3:12 reglerna) syftar till att hindra ägare av fåmansbolag att omvandla tjänsteinkomster till lägre beskattade kapitalinkomster. Tillväxtstarka företag överbeskattas i och med att aktieutdelning och försäljning av andelar i fåmansbolag i alltför hög grad beskattas som inkomst av förvärvsarbete – ofta med en skattesats kring cirka 57 procent istället för inkomst av kapital med en skattesats på 30 procent. Den som är delägare i ett fåmansföretag har ofta ett väsentligt svagare ”skyddsnät” än den som endast är anställd.

FöretagarFörbundet anser det därför rimligt att delägare i ett fåmansbolag ges flexiblare möjligheter att bygga upp ett personligt ekonomiskt skydd för att möta företagarriskerna. Räknat på statens inkomster i form av skatter och avgifter samt ägarens nettoinkomst, i form av aktieutdelning eller löneuttag, blir brytpunkten i en rimlig nivå för småföretagarens normallön vilket motiverar ett fritt val av sätt utan specialregler. Nuvarande överbeskattning, utöver ett rimligt löneuttag, måste upphöra och incitament skapas för att fler individer ska våga starta, utveckla och överlåta/avveckla ägandet i företag. Samhället måste mer kraftfullt beakta småföretagarriskerna.

När det gäller ökad avdragsrätt för forskning föreslår FöretagarFörbundet att små- och medelstora företag får 20 procents skatteavdrag på godkända teknik- och marknadsutvecklingskostnader, upp till högst 50 prisbasbelopp (cirka 2,1 miljoner kronor) per år och högsta avdraget blir därmed cirka 420 000 kronor.

Forskning och utveckling har idag en mycket låg prioritering hos små- och medelstora företag.

Det finns flera anledningar härtill: Det medför kostnader med en osäker återbetalningstid, finansieringen tar direkt resurser från rörelsekapitalet och nya innovationer kräver ofta tillskott av kompetens och nya investeringar.

Regional tillväxt är beroende av att de lokala företagen utvecklas och anpassar sig till en allt hårdare konkurrens och härmed bättre marknadsposition. Ett led i detta utvecklingsarbete innebär att företagen också vandrar uppåt i värdekedjan av vad kunderna efterfrågar.

Teknik- och marknadsutvecklingsinsatser skapar bättre konkurrenskraft med ökade möjligheter till långsiktig lönsamhet. För att utvecklingsarbetet ska få direkt effekt krävs att insatserna anpassas till respektive företags situation i dess verksamhetsutveckling. Det innebär att projekt kan beviljas i bred omfattning från relativt enkel produktutveckling till avancerad forskning.

Denna gång kan Kina inte hjälpa till

Written by Hubert Fromlet on måndag, 12 september 2011. Posted in Main top, Veckans Krönika, Krönika

I samband med den amerikanska ”subprime”-krisen och dess globala eskalering för numera 3-4 år sedan kunde Kina nästintill uppträda som räddare av världsekonomin.

Kinesiska stimulanspaket i storleksordningen 600 miljarder USD och en extrem kreditexpansion medförde att Kina lyckades uppträda som viktig tillväxtoas även under det svåra konjunkturåret 2009 – med positiva återverkningar på många företag i övriga Asien, USA och Europa. Det ter sig emellertid osannolikt att Kina återigen skulle kunna uppträda som tillväxtmotor vid en eventuell förnyad global konjunkturförsvagning som följd av kaoset på världens finansmarknader.

1. The state of China’s public finance is – officially – still favorable. Recently, however, doubts have risen about the real public debt situation, particularly when it comes to provincial and local indebtedness. Furthermore, a lot of public financing is done outside the official budget process and, consequently, not part of reported government debt.

2. The fast credit expansion in past years has risen the risk of future bad loans considerably. Estimates say that total loans have increased from 120 percent of GDP to as much as 175 percent in the past three years. If these numbers are roughly correct, there is really an urgent need to achieve a markedly slower credit growth for the time being in order to avoid future huge credit losses.

3. An urgent need to achieve a substantially slower growth of Chinese bank loans comes also from China’s accelerating inflation problems. CPI rose by 6.5 percent in July – and by more than 7 percent in the rural areas where people’s income is clearly lower than in the urban regions. Even worse, food prices went up by almost 15 percent. Unfortunately, poor people are most sharply hit by this development. Inflation is the worst enemy for income distribution in China – a phenomenon that certainly is very much disliked by China’s political leadership as well. In  other words: there is no way for China to conduct a visibly more expansionary credit policy any time soon unless GDP growth is really coming in bad regions. This can be said even if the peak of CPI increases may be reached in the forthcoming months.

4. The bubble in the real estate sector of the metropolitan areas still does not seem to be disarmed. New stimuli for construction activities are really not needed.

5. Finally, China needs some cooling down of its investments in order to optimize investment efforts again. In the past three years, a significant number of investment projects were not really the most urgent ones. Capital allocation has to be improved which assumes less generous quantities for new credits.

Summarizing the aspects of this information should not mean that China will be facing a poor development later this year and/or in 2012. My own survey from June with China specialists from all over the world predicts a GDP growth on average by 9.0 percent this year (q4 this year: 8.4 percent) and by 8.6 in 201. This seems to be realistic – and not bad after all.

 

Står Ryssland emot oroligheterna på finansmarknaderna?

Written by Henrik Hjelm on tisdag, 30 augusti 2011. Posted in Main top, Veckans Krönika, Krönika

Det svänger kraftigt på börserna världen över och ingen marknad tycks visa på några unikt positiva signaler. Var är motorn som ska dra med sig de övriga mot en stabil återhämtning?

För att fokusera på den ryska ekonomin kan man åtminstone konstatera att det inte är därifrån de dåliga nyheterna dominerar för närvarande. Det innebär förstås inte att den ryska marknaden kan stå utanför händelserna, men de problem som dominerar på andra håll med svaga offentliga finanser och svårigheter att nå gemensamma överenskommelser kan inte sägas gälla för Ryssland.

russia-500

Den ryska staten har relativt stabila finanser och det politiska systemet är nu inte känt för att kräva breda uppslutningar i flera led för att bli handlingskraftigt. Rysslands statsskuld uppgick 2010 till ca 10 procent av BNP, så en skuldkris är inte nära förestående och behoven av åtstramningar är inte desamma som i väst.

Ryssland är fortfarande främst en råvaruexportör och en ekonomi som till stor del styrs av omvärldens efterfrågan. Därmed borde man bli minst lika träffad av en global inbromsning i återhämtningen som alla andra. Den inhemska ryska marknaden är inte stor nog att bli världens motor även om den växer alltmer.

USA är inte en stor handelspartner för Ryssland. Man har mer förbindelser med Kina. EU är den största exportmarknaden, så opåverkad av skuldkrisen blir man inte. För Rysslands del kommer oljepriserna att påverka mer än stora svängningar på globala börser.

Sett till aktiemarknader skulle man kunna se att den här gången när det svajar på finansmarknaderna, tycks inte den ryska börsen gå ned mer än andra åtminstone. Det brukar annars vara fallet när marknaden söker sig från risk.

Svenska rysslandsfonder kan visserligen reagera starkare än själva den ryska börsen. Ryssar sparar inte i aktier i någon utsträckning, så eventuella kraftiga kurssvängningar kan förväntas påverka konsumenters efterfrågan endast i mycket begränsad omfattning. Endast 3 procent av hushållen investerar i aktier.

Intressant att se på aktiemarknaderna är också att det inte bara är råvaruföretag som växer. Inom IT exempelvis sker en allt starkare utveckling och de två stora internetföretagen Yandex (sökmotor) och Mail.ru är stora bolag med börsvärden på 11,7 respektive 7,2 miljarder dollar. Inom retail finns Magnit och Dixy Group som exempel på snabbväxande bolag.

Det blir intressant att se hur andra hälften av 2011 utvecklar sig för Ryssland. Ska Sveriges export fortsätta öka dit som den gjorde 2010 med 49 procent? Kommer Ryssland att ta en större andel av Sveriges totala export framöver?

 

Sammanfattning

Den ryska marknaden är inte i centrum för dåliga nyheter för närvarande då det ser alltmer instabilt ut på andra håll ifråga om statsfinanser. Det ska bli intressant att se om Ryssland lyckas skilja sig från mängden den här gången i positiv bemärkelse och inte dras ned lika kraftigt i en eventuell inbromsning som blev fallet förra gången 2008.

 

 

 

 

Res västerut (eller österut)!

Written by Karine Hirn on fredag, 19 augusti 2011. Posted in Main top, Veckans Krönika, Krönika

Jag har just återkommit från Chongqing. De flesta människor utanför Kina har aldrig hört talas om platsen, men eftersom dess strategiska betydelse ökar lär den bli mer omtalad. Chongqing är i alla fall definitivt värt ett besök redan i dag för de som vill uppleva en fascinerande utvecklingstakt.

Chongqing har 32 miljoner invånare. Nej, jag har inte skrivit fel; det står verkligen trettiotvå miljoner. Chongqing kallas ofta ”världens största stad”, vilket egentligen är fel, eftersom det är en kommun (som skildes från Sichuanprovinsen 1997), ungefär lika stor som Österrike. Att se Chongqing är ett måste i Kina om du vill förstå vad som sker i västra Kina och – skulle jag vilja hävda – i landet.

 chongqing-businessarea-500

                      Bild - På väg till Chongqings centrala affärsdistrikt

 

”Go West”-programmet
Chongqing växer fram som ett viktigt industriellt nav, delvis till följd av de stimulansåtgärder inom programmet ”Go West” (”Res västerut”) som den kinesiska regeringen redan har implementerat under flera år. Chongqings BNP växer med 17 procent per år, och de utländska direktinvesteringarna fyrdubblades från 2007 till 2009.

Målet med programmet, som bland annat inbegriper skatteincitament i kombination med mycket omfattande infrastruktursatsningar, är att öppna upp inlandet och minska de regionala skillnaderna mot de rikare regionerna i östra Kina, som tidigare har främjats av exportindustrin.

Större fabriker kräver förbättrad infrastruktur
Denna trend har medfört att stora fabriker omlokaliseras till platser som Chongqing, där det är lättare att rekrytera och behålla billigare arbetskraft.

Dessa fabriker kan tillgodose såväl de inhemska marknaderna som exportmarknaderna tack vare de väldiga infrastruktursförbättringar som har gjorts, särskilt på transportområdet. Chongqing är inte bara ett viktigt nav för att nå Kinas västra regioner, utan även en utgångspunkt för infrastrukturnät som sammanbinder landet med Centralasien, Ryssland, Europa och Sydostasien.

För att börja med flygtransporter: innan jag anlände till Chongqings splitternya jätteflygplats pratade jag med en kalifornisk pilot på en av hans två månatliga resor till Chongqing, varifrån han flyger amerikanska fraktflygplan tillbaka till USA.

Vidare, när det gäller båttrafiken har Chongqings hamn blivit Kinas största flodhamn i inlandet. På grund av De Tre ravinernas damm, som jag också besökte under resan (mer om detta i ett framtida blogginlägg), har trafiken på Yangtzefloden ökat, och oceangående fartyg kan nu nå Chongqing från Shanghai.

Även väg- och järnvägstransporterna har utvecklats avsevärt. Till exempel öppnade nyligen en godstågsförbindelse till den tyska staden Duisenberg, och det första tåget med bärbara datorer och bildskärmar lämnade Chongqing i slutet av juni. Den tretton dagar lång resan innebär betydande tids- och kostnadsbesparingar jämfört med handelsvägarna till sjöss från Shenzhen eller Shanghai.

business-district-500

Bild - Här planerar Chongqings kommun sitt nyaste finanscentrum, som leder tankarna till Luijiazui i Shanghai

 

Chongqing utvecklas – Res österut och upptäck tillväxten
Det nya navet Chongqing utvecklas och håller på att bli ett viktigt center för produktion av elektronik: vi har fått veta att HP i dag är den största skattebetalaren. Under de första fem månaderna 2011 exporterade Chongqings fabriker 2,4 miljoner bärbara datorer. Det finns även ambitiösa planer på att utveckla staden som finanscentrum, med ett projekt i JiangBei-distriktet som påminner väldigt mycket om finansdistriktet Lujiazui i Shanghai.

Nästa vår öppnar Finnair, som första europeiska flygbolag, en direktförbindelse med en Airbus A340 fyra gånger i veckan mellan Helsingfors och Chongqing. Resan kommer att ta 8,5 timmar. Res österut! Men du föredrar kanske att vänta till hösten eller vintern – somrarna i Chongqing är ytterst varma. Och fråga mig gärna på vilken restaurang du hittar den bästa varma grytan!

 

Cross cultural leadership

Written by Sara Toghanian on måndag, 08 augusti 2011. Posted in Main top, Veckans Krönika, Krönika

Tack vare globaliseringen har samarbetet över gränserna särskilt inom näringslivet ökat. Kulturmöten är en vardagshändelse för många svenska företagsledare runt om i världen. Hur går det för våra projektledare/projektutvecklare och gruppledare utomlands, där den nya kulturen och det nya landet är en upplevelse i sig? Vad är viktigt att tänka på och ta reda på när du står inför uppgiften att leda en arbetsgrupp från en annan kultur?

Vilka ledarskapsroller är arbetsgruppen van vid? En auktoritär ledarskapsstil eller en som är mera demokratisk, där arbetstagaren förväntas vara mera aktiv och delaktig?

Det som kan vara en bra nyckel till ledarskap över gränser är att se över och ställa frågan, hur är den inhemska skoltraditionen/studietraditionen, vilka krav ställs på studenter i detta land? Hur får/ska människan tänka och prestera? Vilka inlärningsmetodiker används?

I många länder förväntas studenten/eleven genomföra en inlärning liknande en ”papegoja”, ju mera exakt eller lik ursprungstexten desto bättre prestation. Eller är traditionen en mera reflekterande analyserande student/elev?

Det är oftast samma linje människan tar med sig in i arbetslivet och arbetsuppgifter hanteras på det traditionella sättet.

Svenska företag bör ta ställning till vilka krav och förväntningar som ska ställas på arbetsgruppen. Går projektet ut på att testa och utveckla en produkt eller handlar det enbartom produktion? Att ta hänsyn till kulturella skillnader och olika referensramar kan bidra till enorma besparingar för svenska företag utomlands. En orsak är att det måste fattas snabba beslut under tidsbrist. Okunskap kring det nya landet, individerna och traditionerna är viktig att ta hänsyn till när våra svenska företag bildar mångkulturella arbetsgrupper utomlands.

Ett annat problem som Svenska företag utomlands träffar på gäller Cv och meriter, om innehållet är tillförlitligt eller inte. Research innan en rekrytering/anställning sker är viktig. Att fastställa kravprofilen och specificera kompetensen som efterfrågas är viktig. Därför måste svenska företag vara insatta i de inhemska utbildningsinstitutionerna.

Kompetensbristen upptäcks för sent, vanligtvis i samband med projektstart dvs. efter att en anställning gjorts. Redan under rekryteringsprocessen bör (teoretiska/praktiska) tester göras för att undkomma felrekryteringar och resursspill. På så vis når arbetsgivare rätt kompetens och inte endast rätt kunskap!

 

Från www.wikipedia.se:

  • Kompetens: En individs förmåga att utföra en uppgift genom att tillämpa kunskaper och färdigheter.
  • Kunskap är ett begrepp som kan syfta på inlärda teoretiska förmågor, alla fakta eller vad någon känner till om ett sakförhållande eller en situation.
  • Färdighet, en personlig förmåga att med hjälp av kunskap, erfarenhet och rent kroppsliga egenskaper kunna utföra en viss handling.

Idag är det väl uttalat att kultur innehåller outtalade normer och koder. Att ha detta i backspegeln kan underlätta arbetet för svenska företagsledare utomland. Även på hemmaplan hemma i Sverige kan det uppstå missförstånd och misstolkningar inom arbetsgrupper men förmodligen underlättas dessa situationer av att individerna i arbetsgruppen har vissa gemensamma arbetstraditioner och normer. Kanske att vetskapen om att gruppen ”vi” delar samma språk, tradition mm. gör det lättare att åtminstone läsa av koderna bättre här hemma.

Vi har många kompetenta och duktiga projektledare utomlands och de som lyckats bäst är de som är medvetna om kulturskillnaderna i arbetet, de som accepterat detta och skapat broar för arbetsgruppen att mötas på och på så vis övervunnit svåra utmaningar som de utsatts för.

 

Stor optimism hos svenska företag

Written by Peter Bodin on söndag, 10 juli 2011. Posted in Main top, Veckans Krönika, Krönika

Efter den snörika vintern är det nu sommar i luften. Naturen grönskar och det gör även de svenska företagen.

Grant Thorntons undersökningar ger spännande information och insikter i vilken situation företagare befinner sig i just nu, globalt och i Sverige. Det går också att studera utvecklingen över tid eftersom samma frågor tas upp vid olika tillfällen. En glädjande utveckling i Sverige under de senaste två åren är att andelen kvinnor i företagsledande ställning har ökat. I dag är nästan var tredje person i företagens högsta ledning kvinna.

Revisionsplikten har nu avskaffats för merparten av de svenska företagen. Det är positivt eftersom revisorerna nu arbetar efterfrågestyrt istället för ”påtvingat” av lagkrav. Detta har också gjort att revisorns roll i viss mån har förändrats. Blickarna riktas mer framåt, strategiskt, likväl som bakåt och granskande.

Revisorn är ofta den utomstående person som känner företaget bäst, hon eller han är därför rustad att agera råggivare eller bollblank.

Globaliseringen fortsätter att öka på alla plan, självklart även inom näringslivet. Den ekonomiska och politiska världskartan håller dessutom delvis på att ritas om. Nya regioner växer sig starka. Ett sådant exempel är Sydamerika, där Brasilien i mångt och mycket fungerat som motor och inspiration för de kringliggande länderna.

Antalet förvärv av företag i Sverige ökade under 2010 med nästan tjugo procent jämfört med föregående år. Detta kan ses både som att de köpande företagen har fått ökade möjligheter att finansiera sina köp och att de säljande företagen nu erbjuds priser som de vill acceptera. En tredjedel av de svenska företagen uppger också att de planerar att växa genom förvärv inom de närmaste tre åren.

Konjunkturen i Sverige är idag stark; Sverige och Tyskland är de två europeiska länder som har starkast driv just nu. Sverige har en förstaplats i EU och en tredjeplats i världen över andelen företag som är optimistiska över sitt lands ekonomiska utsikter för 2011. Andelen optimistiska företag hr inte varit så stor sedan Grant Thornton började ställa frågan 1993.

Jag har återkommande kommenterat hur imponerad jag är över de svenska företagens sätt att hantera den gångna lågkonjunkturen. Allt tyder på att jag kommer att bli lika imponerad av företagens sätt att tillvarata den förbättrade konjunkturens möjligheter. Det går bra för våra företag och många entreprenörer har spännande planer på hur de ska utveckla sin verksamhet.

Grekland kommer överleva

Written by Iris Salani Papadopoulou on tisdag, 28 juni 2011. Posted in Main top, Veckans Krönika, Krönika

Jag längtade till sommarlovet när jag var barn, det var dags att åka till Grekland. Mitt älskade Grekland med de vackra stränderna, solen, öarna, den goda maten, musiken, historien, sevärdheterna, de gästvänliga och glada människorna fulla av liv, med rolig humor och hett temperament och som alltid ställer upp för varandra.

Det var min bild av Grekland och det är det förvisso fortfarande. Samtidigt är det tragiskt att se människor göra uppror för något som är så självklart som ett rättvist system utan korruption och skattefusk. Människor jag pratar med är dock säkra på att det kommer att bli en rejäl ändring nu om regeringen, de andra politiska partierna och folket samarbetar.  

Visst är situationen katastrofal just nu, men Grekland kommer inte att kolappsa som det skrivs i utländsk media dagligen. Jag tror inte att det ligger i EU:s intressen att Grekland går i konkurs. Folket litar inte på politikerna, många lever med i korruptionen, partianhängare fick som tack för sin röst jobb i den offentliga sektorn. Staten har betalat ut tidiga pensioner, gett 14 månadslöner och förmåner till alla statsanställda. Grekland har haft stor statsskuld och budgetunderskott och levt över sina tillgångar, det är sånt vi redan vet och det är tyvärr den bittra sanningen.

Folket protesterar och demostrerar mot flera åtstramningar och sparpaket och vill ha ännu hårdare regler mot skattesmitare. Grekerna vill se att regeringen gör något drastiskt åt skattefusket som uppgår till miljarder euro per år. Regeringen har förvisso vidtagit åtgärder, staten har nu utsatt en grupp som kommer att utreda skattebedrägeri och korruption, man har även givit högre prioritet till alla rättsfall som har med korruption och skattefusk att göra.

Trots allt som händer har inte vardagen stannat upp, tvärtom. Det görs nya satsningar på bl.a turismen, 17 miljoner turister besöker landet varje år varav ca 600 tusen är svenskar.

Nya direktflyglinjer från Israel och Turkiet har öppnats. Stora kryssningsfartyg kommer lägga till i Thessalonikis hamn som hittills varit i princip outnyttjad. Fler båtlinjer till öarna.

De nya lågprisflygbolagen är fullbokade. Svenska företag såsom IKEA har öppnat ytterligare två nya varuhus. HM har öppnat två stora butiker till. Tyska företag satsar på telecombranschen. Ett stort grekiskt företag planerar att bygga världens största solkraftverk. Man ser även över exportmarknaden, just nu importerar man dubbelt så mycket än vad man exporterar. Fastighetsmarknaden är också en fråga som tas upp ideligen, det är billigt att köpa fastigheter i Grekland just nu för både privatpersoner och investerare. Grekland har många outnyttjade resurser som regeringen ser över och som skall utnyttjas till landets och medborgarnas fördel.

Grekland har nått botten, det är sant , men kan man kanske dra nytta av denna stora kris som pågår? Äntligen kanske det händer saker nu som borde hänt för 30 år sedan. Jag hoppas och tror att man ska bryta detta mönster av korruption och skattefusk och att folket ska samarbeta med regeringen och att Grekland blir en sammanhållen stat. Krångliga regler måste slopas som försvårar för företagen att växa och utvecklas då kommer också utländska investerare att satsa på på den Grekiska marknaden. Bara besparingar leder inte till någon tillväxt, det måste investers. Tillväxten måste öka för att skapa nya arbetstillfällen och därmed kommer välfärden också att öka.

Om Grekland lyckas följa de välståndsskapande reformerna kommer landet att ta sig ur krisen och dessutom med mycket bättre förutsättningar än innan.

Hög fart i Kina

Written by Karine Hirn on måndag, 20 juni 2011. Posted in Main top, Veckans Krönika, Krönika

Jag minns fortfarande som 10-åring när mina föräldrar tog oss på en resa mellan Lyon och Macon med snabbtåg. Det första TGV tjänsten (högfartståg) invigdes ett par månader tidigare år 1981 och förbinder Paris med den näst största staden i Frankrike.

Detta utgjorde en viktig milstolpe för Frankrike. Högteknologi, hastighet och modern design är vad jag minns av denna första erfarenhet.

Snabbspolning 30 år framåt: i slutet av denna månad inviger Kina också en järnväg med högfartståg mellan landets två största städer, nämligen Shanghai och Peking. Det blir 90 tåg per dag, varav 63 kommer att köra i 300 km i timmen medan resten kommer att hålla en hastighet på 250 km i timmen. De snabbaste tågen kommer att slutföra den 1318 km långa resan på mindre än fem timmar vilket innebär hälften av den aktuella tiden det tar med "gamla" tåg.

 

 

Efterlängtad information om biljettpriserna släpptes förra måndagen. Priserna varierar från 410 (40 euro) till 1750 RMB, vilket fortfarande är betydligt billigare än flyget. Detta medför att tåget blir en verklig konkurrent till planet, särskilt eftersom inrikesflygens punktlighet är notoriskt dålig. Fem timmar är faktiskt vad flera av mina kolleger i Kina förra veckan fick vänta i planet före start till Peking. Lyckligtvis är det inte alltid så illa.

Men Peking - Shanghai-linjen är inte den första för Kina som Paris - Lyon var för Frankrike. Kina har idag världens längsta nätverk av höghastighetståg med 8400 km vägar, det är fyra gånger mer än Frankrike, vilket uppenbarligen är logiskt på grund av landets storlek. Som alltid med Kina kan siffrorna göra dig förvirrad: det finns nästan en miljon människor som tar snabba tågen dagligen .

Den stora planen är att införa ytterligare 17.000 km höghastighetsjärnvägar så att det blir 25.000 km i slutet av 2020. Förutom kraftigt minskade restider har detta stor betydelse för den sociala och ekonomiska utvecklingen i kinesiska regioner samt påverkan på mängd företag. Nya marknader öppnas för exempelvis fastighetsutvecklare, återförsäljare och turistattraktioner. Det innebär också att avståndet mellan städerna minskas som jag kunde märka nyligen, bekvämt sittande på morgontåget 7:00 tåget till Nanjing i en vagn full av pendlare.

Kinesiska högfartståg finansieras och styrs av regeringen. De totala investeringarna för hela programmet uppskattas till så mycket som 300 miljarder USD. Investeringstakten ökade från 2008 genom övergripande insatser från regeringen för att kompensera effekterna av den globala lågkonjunkturen som drabbar andra delar av ekonomin.

Det jag imponeras mest av detta är den höga hastigheten. Du kan tänka över allt jag skrev här, eftersom den första järnvägen inte var öppen för allmänheten år 1981 som i Frankrike utan år 2007! Och Shanghai - Peking linjen började byggas först i april 2008 och stod färdig ett år tidigare än planerat. Under 4 år har Kina kunna bygga upp ett inhemskt nätverk nästan lika stort som resten av den nuvarande globala högfartstågskapaciteten. Nu har Kineserna dessutom också börjat exportera sin förmåga till grannländerna.

Hur som helst så ser jag redan fram emot min första tågresa till Peking och i fall jag inte har någon bra bok att läsa tror jag att jag kommer att räkna en del: 244 broar och 22 tunnlar på linjen skulle hålla mig upptagen ....

Mycket Snack och Ingen Verkstad

Written by Tony Harkén on onsdag, 15 juni 2011. Posted in Main top, Veckans Krönika, Krönika

Trots en borgerlig regering sedan 2006 så fortsätter det svenska företagsklimatet för små och medelstora företag att vara minst sagt bedrövligt.

Det sägs att vi har en Näringslivsminister som brinner för småföretagarfrågor men när man ser vad som har blivit till det bättre under de långa 6 åren, ja då måste Ministern ha brunnit så mycket så hon gått upp i rök.

För vad har hänt på dessa snart 6 år? Ingenting, om du inte tillhör ROT och RUT sektorerna vill säga.

Här har företagens förutsättningar moderniserats med ett betydligt lägre skattetryck och ett modernt regelverk, vilket medfört att både omsättning och sysselsättning har ökat betydligt, vilket givetvis är positivt.

Men varför gäller inte samma förutsättningar för alla andra branscher?

Varför straffas och diskrimineras övriga branscher för att de INTE historiskt har bestått av en stor svartsektor av både arbetskraft och pengar? Man måste verkligen undra.

Och varför skall ett Näringslivsdepartement sitta och välja ut olika branscher som skall få utvecklas och expandera medans andra skall kvävas, det kan man verkligen fråga sig. En förlegad metod som praktiserats på Kuba under lång tid, och se hur det gick.

Men, RUT och ROT är också ett kvitto på att Sveriges höga skattetryck för små och medelstora företag är förödande för att ett företag skall utvecklas från ett litet till ett stort. Här tar den resan flera generationer om det överhuvudtaget är möjlig? Vissa välutbildade och pålästa menar att det inte går, om du inte tillhör ROT och RUT sektorerna vill säga.

Det finns några företag som har utvecklats och expanderat snabbt efter Hennes & Mauritz som många menar är det sista svenska företaget som gick från det lilla år 1947 till det globala innan skattetrycket grusade möjligheterna. Skall nämnas att dessa få lyckosamma svenska företag lämnade landet innan resan började, och där ligger lösningen oavsett vilken regering vi har uppenbarligen.

Men som tur är, i dagens IT värld är det bara några knapptryckningar bort så har du gett ditt företag en chans att lyckas i ett annat land oavsett hur ett svenskt näringslivsklimat för små och medelstora företag ser ut idag eller imorgon.

Två inslag om Kina överraskade mig ordentligt under de gångna dagarna.

Written by Hubert Fromlet on onsdag, 08 juni 2011. Posted in Main top, Veckans Krönika, Krönika

Det första är den svenska Kina-ambassadens offentliga varningar – rätt eller fel – avseende SAAB:s tilltänkta nya räddare Hawtai Motor Group. Det andra handlar om en svensk storbanks riskscenario för Kina (BNP-tillväxt 4-5%). En sådan utveckling kan givetvis inte uteslutas någon gång i framtiden – men kräver sannolikt också en politisk kraschlandning.

When I studied the newspapers the other day, I got really surprised when I could read the warnings from the Swedish Embassy in Beijing concerning the expected deal of SAAB with Chinese Hawtai Motor Group. The skepticism of the Swedish Embassy could be motivated since transparency in corporate China still has to be regarded as very insufficient.

This shortcoming is serious which I will discuss more thoroughly in a forthcoming discussion paper. Despite – or rather because of – this fact it seems to doubtful to have deeper thoughts about the real state of most Chinese companies.

Thus, the point is not really whether the Swedish Embassy is right or wrong about Hawtai – but whether an embassy may have the mandate and the competence to go into the analysis of a specific company and make the conclusions public, or not. This does not, of course, rule out informal corporate information to the Swedish market/companies from public Swedish institutions abroad. However, microeconomic analysis and decisions like the above-mentioned should be a management issue at the end of the day.

 

Since Swedish taxpayers – which nobody wants to happen – may be involved in the destiny of SAAB at a later point, it is certainly legitimate that the Embassy sends as much information as possible to Stockholm. But nothing should be published when it comes to single companies – which, by the way, also can provoke unnecessary bad – or in certain cases too good  – feelings on the stock market.

-  The other issue that made me react was the a risk scenario on China by a major Swedish bank with extremely poor GDP growth conditions around 4-5 percent. First, such a low GDP growth would mean a recession in the eyes of the Chinese. Second, if GDP growth was really heading for such a weak development, China without any doubt would stimulate the economy in order to avoid serious social distortions. Third, Chinese leadership would lose a major part of its legitimacy if economic growth was to fall back dramatically. Such a development is not acceptable for any Chinese leader.

Forth, if a 4-5 percent growth rate was to happen, this would probably assume a real political chaos or a another kind of meltdown.   Fifth,  a Chinese “recession”would have serious implications on the global economy which currently could not be covered by existing econometric models – at least if poor growth developments were more sustained  This is not an argument against predicted or thinkable low Chinese growth scenario per se. But the complexity of such a disappointing development in China would be much larger than markets can imagine these days.

 

Vitryssland – Finns det en marknad trots diktaturen?

Written by Henrik Hjelm on tisdag, 31 maj 2011. Posted in Main top, Veckans Krönika, Krönika

Vitryssland är en marknad på nära håll som för många i första hand förknippas med en auktoritär regim och en politik utan demokratiska ambitioner.

Det stämmer också så länge man har ett politiskt perspektiv på landet och det finns en hel del att uträtta på dessa områden då utvecklingen inte ser ut att gå mot ett öppnare samhälle. 5-10 % av oppositionen sitter i fängelse för organisation av massoroligheter t.ex. Frågan är om det vid sidan av det politiska läget finns en fungerande marknad med möjligheter för svenska företag?

Kortfattat har landet 10 miljoner invånare där 2 miljoner är bosatta i Minsk. Det finns ett tiotal städer därutöver med fler än 100.000 invånare. Tidszonen är GMT + 2 timmar och språken är vitryska och ryska. I framförallt Minsk är kunskaperna i engelska relativt goda bland yngre medan det kan vara betydligt svårare med engelskan i andra regioner.

Vitryssland, som tidigare var en förbundsrepublik i Sovjetunionen fram till 1991, har traditionellt under sovjettiden utgjort ett centrum för tillverkning och industrin spelar fortfarande en stor roll för landets ekonomi.

Vitryssland har mer europeiska band än det stora grannlandet i öster. Ryssland har man tillhört i ca 200 år och innan dess var Vitryssland en del av det Litauiska storfurstendömet där även Polen ingick. Vitryssland kan inte helt betraktas som ett ”litet Ryssland” även om man inte minst är beroende av Ryssland för sin energiförsörjning. Det finns dock ett starkt sovjetiskt arv och det finns mycket kvar i ekonomin att reformera. 80 % av ekonomin är statlig och man har fortfarande 5-årsplaner.

Lukashenko har ett auktoritärt perspektiv på hur landet politiskt ska styras, men tycks inte försöka begränsa handeln med omvärlden. Han är egentligen relativt handelsinriktad och främjar t.ex. gärna exportinitiativ. Att driva affärer med vitryska partners behöver inte innebära att man kommer i kontakt med politiken i någon egentlig omfattning och handelsvillkoren liknar de flesta andra fria marknader.

Landet brottas dock med ekonomiska problem där budgetunderskottet för 2010 uppgick till 15,6% och underskottet i handelsbalansen ökar alltmer. Viss brist på utländsk valuta kan man märka av och det kan exempelvis vara svårt att få betalt i förskott i EUR. Man vill ogärna devalvera, men kanske blir tvungna.

Ekonomin var relativt stabil under perioden 2000-2007 med god tillväxt. Därefter minskade subventionerna i energiförsörjningen från Ryssland och det blev svårare för Vitryssland, vilket medfört att man nu dragit på sig en stor utlandsskuld. Inflationen tar också fart. För 2010 uppgick visserligen BNP-tillväxten till 7,2 %.

Vitryssland ingår i en tullunion med Ryssland och Kazakstan, vilket underlättar handel mellan länderna och Vitryssland kan utgöra en marknad för produktion, inte minst för den ryska marknaden.

I Vitryssland finns ett flertal maskintillverkare och det finns flera stora tillverkare inom kommersiell fordonsindustri som traktorer, motorer och gruvfordon. Jordbruk och IT är andra viktiga sektorer. Den vitryska fordonsindustrin är exempel på en exportinriktad sektor där man i allt högre grad behöver upprätthålla en internationell standard med behov av utländska komponenter för att kunna konkurrera på en världsmarknad. Det finns vidare ett flertal vitryska underleverantörer till de stora fordonstillverkarna, som även de har behov av teknisk uppgradering.

I Vitryssland råder stora kontraster. I moderna sektorer som IT t.ex. upplever man ingen större skillnad i affärskultur mot andra västerländska marknader. I traditionella branscher och i regionerna kan affärskulturen upplevas som hierarkisk och något mer svårtillgänglig än i de moderna sektorerna. För att utveckla affärer i traditionella sektorer krävs ofta tillgång till ryska eller vitryska.

Det finns några nordiska företag på marknaden även om de inte är många ännu. Tieto Enator t.ex. har verksamhet i Vitryssland.

Sammanfattningsvis kan Vitryssland betraktas som en marknad, som kan komma att få potential förutsatt att man kommer till rätta med de ekonomiska problemen . Man skulle dessutom gärna vilja se en utveckling mot mer öppenhet i politiken för att ytterligare se möjligheter.

Måste våga stå upp för den fria rörligheten!

Written by Annie Lööf on tisdag, 24 maj 2011. Posted in Main top, Veckans Krönika, Krönika

Idag gör människor i Europa 1,24 miljarder resor varje år mellan olika länder i EU. För att inte tala om alla de varor som åker över våra gränser och som skapar handel och tillväxt.

Den fria rörligheten är själva grundbulten i EU och något som är oerhört viktigt för att skapa en dynamisk och konkurrenskraftig marknad. Det är inte enbart utifrån ekonomiska aspekter som den fria rörligheten kan försvaras utan också utifrån varma frihetliga perspektiv om öppenhet och solidaritet.

I förra veckan deklarerade Danmark att de vill minska denna frihet, dels genom att införa ökade och skärpta tullkontroller och dels genom att de anslöt sig till den fransk-italienska förslaget om en begränsad rörlighet inom Schengensamarbetet.

För svenskt vidkommande innebär den danska linjen att Danmark bland annat vill placera tulltjänstemän på svenska sidan av Öresundsbron och utökade kontroller på Öresundstågen.

Det är idag möjligt att göra undantag från den fria rörligheten enligt Schengenreglerna om det är ”ett allvarligt hot mot den allmänna ordningen eller statens säkerhet”, vid akuta situationer eller i förebyggande syfte inför en stor fotbollsmatch exempelvis. Nu återstår att se hur kommissionen bedömer Danmarks nya regler och om det danska förslag kan omfattas av det undantag som finns. Det är knappast troligt då själva syftet med det danska förslaget är ökade, permanenta gränskontroller mot Sverige och Tyskland.

Det är sorgligt att främlingsfientlighet och högre murar mellan länder sätter dagordningen. Det är ren och skär populism som ligger bakom. Den danska regeringen har förhandlat med sina samarbetspartier och för att få igenom pensionsförslag har man kohandlat med Dansk Folkeparti. Som ett brev på posten ställdes då krav på ökade gränskontroller och skepsis mot fri rörlighet i unionen. Det är beklagligt om Danmark går en väg mot mindre öppenhet och mer kontroll.

För att klara av den gränsöverskridande brottsligheten är ett bättre recept att öka samarbetet mellan olika länders brottsbekämpande myndigheter. Det är inte genom ökad gränskontroll man kommer åt de organiserade ligorna, utan genom ett mer strategiskt och systematiskt samarbete.

Att ge efter är att sakta börja bygga ett sluttande plan. För fem år sedan då diskussionen om ”social turism” var stor i Sverige stod Centerpartiet pall och markerade att det inte är okej att dela in Europas medborgare i ett A- och ett B-lag. Den dåvarande regeringen ville då ha vissa restriktioner för de nya EU-länderna att komma till Sverige.

Man var rädd att det skulle komma en anstormning av östeuropéer till Sverige och snylta på vårt sociala trygghetssystem. Vi kan konstatera att köerna inte blivit jättelånga av polacker, letter och ester. Jag är glad att Sverige då sa nej till dessa restriktiva regler. Jag hoppas också att Danmark nu kommer att backa från sina anti-frihetliga förslag.

Fri rörlighet inom EU är en möjlighet för att skapa ett livskraftigt Europa. En stark inre marknad är en viktig kugge för att stärka de europeiska ekonomierna, men också integrationen länderna emellan. Europa behöver inte fler och högre murar, snarare tvärtom.

 

Tidigare Krönikor

su

  • How the state runs business in China

    Much of modern China’s epic growth was driven by private enterprise – but under Xi Jinping, the Communist party has returned to be the ultimate authority in business as well as politics. By Richard McGregor. Läs mer...

There are not feed items to display.
  • Check if RSS URL is online
  • Check if RSS contains items